Hönshuset i snöskrud. <3

Det har hänt så mycket de senaste dygnen att jag inte orkar börja förklara allt.. men ska försöka få med en del av det här i alla fall.

I Onsdags var det som ni alla vet totalt KAOS i Stockholm med snö och lastbilar,bussar och bilar stillastående huller om buller... även här hemma i Edsbro snöade det på och det rejält, men trots dålig sikt så lyckades jag köra Jennifer till skolan efter en rejäl pannkaksfrukost eftersom Jacob bara fick äta fram till klockan sju på morgonen innan han skulle fasta.

På vägen till och från skolan lyssnade jag på raporterna på P4 och insåg snabbt att vi inte kunde vänta med att ta oss in till stan, skulle Jacob bli opererad behövde vi åka med en gång.

Så väl hemma vart det bara att byta plats med Johan i förarsätet och packa in ryggsäcken med sakerna vi behövde ha med oss och åka iväg.

Det flöt på bra till Arninge, sen tog det stopp.. tur nog var vi ute i enormt god tid, vi åkte hemifrån ca 09:45 och han skulle inte opereras förrens kl 13:20, men det tog cirka 2h och 45min innan jag och Jacob kunde hoppa av i Mörby C och ta oss in och Johan kunde vända hemmåt mot Edsbro igen då han vid 15:00 skulle hämta upp Jennifer på skolan innan han skulle vända tillbaka till Mörby för att hämta upp mig och Jacob igen.

Då det var allmänt kaos även på kliniken fick vi vänta yttligare en timma innan Jacob kunde komma in och opereras, operationen gick bra och läkarna som märkte hur nervös Jacob var lugnade honom och lät honom spela på en ipad medans de satte infarten i armen och sen sa doktorn åt honom att säga godnatt till mamma innan han somnade.

Vi blev hämtade av Johan på busshållplatsen invid motorvägen efter operationen då det var totalt stopp nere i Mörby C, sen fick vi åka till avfarten till Naturhistoriska Museet och vända igen då alla andra avfarter var fulla av stillastående bilar.

Mellan avfarten till Danderyds Sjukhus och Mörby C stod det hela 7st lastbilar och 6st bussar huller om buller som alla fick köra emellan.. snacka om kaos. :/

Igår lämnade jag Jennifer till skolan och sen hem och tog hand om Prinsen som mådde klart över förväntan.. han var pigg och glad men hade lite ont i halsen vilket såklart inte är så konstigt med tanke på operationen dagen innan.

Jag släppte ut hönsen en stund i solen som faktiskt tittade fram ett par timmar, de var mycket tveksamma till all snö men när jag skottat undan lite i deras gård samt skottat en stig ut till dom så vågade de sig ut ett par timmar. :)

Sen åkte jag och Jacob till Norrtälje där vi mötte upp pappa och sedan gick vi på möte på Habiliteringen, mycket prat och disskutioner blev det.. och Jacob tyckte väl det var lite så där halvtrist men tur nog hade jag tagit med ipaden med hörlurar som han roade sig med och sedan fick han låna en radiostyrd bil av kuratorn att köra med i korridoren med pappa. ;)

Sen hämta syrran och där och då insåg jag hur dålig dagen hade varit.. jösses så arg och irriterad hon var, men hennes resurs hade varit hemma och vabbat (så kan det ju bli ibland) och under dagen hade hon haft tre olika personer som söttat henne, det blev nog så bra det kunde bli och hon gillade alla som var med henne men det tog onödig energi och hon mådde verkligen inte bra resten av dagen och kvällen.

Men tur nog är jag numera expert på att släcka eventuella bränder i tid så med lite lågaffektivt bemötande och genom att hålla mig nära och anpassa middagen så kom vi igenom dagen utan att något utbrott eskalerade iväg.

Jacob började få ont i halsen på kvällen och fick alvedon och somnade i soffan med pappa, sen la vi honom i sängen och allt verkade lungt.

När båda barnen somnat tog jag en sömntablett och la mig i sängen, jag hann tyvärr bara somna innan Johan kom med Jacob till mig, han la sig i Jacobs säng medans jag tog hand om  Jacob som tyvärr inte blev bättre utan började klaga på magont innan han sa att han måste kräkas och vi fick springa till toaletten.

När man är så trött som jag var missar man lite detaljer.. som att han missade toaletten första gången, men det var bara att vika ihop mattan och torka av golvet innan vi la oss i sängen igen.

Innan jag la mig hämtade jag en hink och den räddade oss resten av natten då Jacob inte han mer än sätta sig upp de följande gångerna under natten.

Nu på morgonen fick jag förklara för Jennifer varför hon inte fick åka till skolan och åka skridskor, jag känner inte att det är ett klokt val med tanke på att Jacob troligen är magsjuk och sånt smittar.. samt att dagen igår var så katastrofal att det bästa vore för henne att vara hemma och varva ner med mig.

Detta mottogs inte så väl... så idag fortsätter jag att använda mig av lågaffektivt bemötande och anpassade måltider...

Vilken tur att jag fick ner vitlöken i Lördags, nu är det inte ens värt att försöka. ;)

Nu sitter jag i soffan och bloggar med altandörren på vid gavel för att svalka Jacob som helt plötsligt fick 40graders feber och Jennifer tittar på film på ipaden med hörlurarna på.

Nu kan det bara bli bättre...

 Nästan klart på framsidan. :)

Ibland får jag lite ryck och betämmer mig för att fixa något som behövs fixas antingen inne i huset eller ute i trägården, när jag väl kommer igång brukar det bli mycket gjort..

Det är inte bara negativt att ha ADHD och Aspergers, när jag kommer i en period av extra energi blir mycket gjort på kort tid, det enda negativa är att efter en sån här "effektiv period" som brukar vara i snitt mellan 2-4 dagar brukar jag bli extremt trött och behöver vila mycket, men den här gången kom perioden lägligt och i helgen blev det storstädat på framsidan och lagom tills att jag blev trött och behövde vila mera gick barnen på fritids och jag har kunnat vila upp mig ordentligt igen medans barnen är där.

Den här gången blev det rensat mellan alla plattorna på framsidan, något som verkligen var i behov då plattorna började försvinna under allt ogräs, likaså gjorde jag några nya planteringar med bla nyköpta blommor från butiken samt med lite jordgubbssticklingar från vårat land.
Om jordgubbssticklingarna tar sig så kommer dom åka ner i landet innan frosten kommer, på det viset kan jag övervintra dom till nästa år och då besluta vart jag vill ha dom i trädgården. :)
 

Den här veckan har gått mycket bättre för Jennifer men fortfarande finns tecken på stress så efter mycket bollande med skolan har vi beslutat att hon bara går till skolan på Onsdag nästa vecka, då är det mentordag så Jennifer har stöd av sin mentor som hon litar på hela dagen.

 
På Torsdagen åker hon (om hon klarar av det, så det bestämmer vi först på Torsdag morgon) till skolan och åker med ut till Lejdet så länge hon orkar och sen kan dom ringa mig som hämtar henne direkt om hon inte orkar vara kvar, eller om hon inte orkar åka dit alls så åker hon och jag till Skansen och bara har en mysig dag tillsammans.

 Vi kommer åka ut och titta hur det ser ut där lägret kommer vara nu i helgen (fick vägbeskrivning från skolan idag) så hon får en chans att ta in miljön i lugn och ro och hon har även fått hem ett fotocollage från mentorn idag som hon kan titta på för att få en bild av hur det brukar se ut under dessa dagar, om hon inte vill åka dit nu nästa vecka är det helt okej men kankse vi kan få henne att vilja delta nästa år när skolan åker dit igen?!

Jag måste ge skolan ett enormt tack för allt arbete dom  har lagt ner tillsammans med mig för att få Jennifer att känna sig trygg och hjälpa henne så gott vi kan inför Lejdet, det är inte många skolor som bryr sig om att försöka  få ett barn att våga och vilja delta så mycket som denna skola har och det ska dom ha beröm för. <3

Det är rätt så mysigt att gå upp tidigt och ge barnen frukost framför en film

medans jag får lite tid att sätta en deg i köket i lugn och ro.

I Söndags vaknade jag tidigt och tog hand om barnen och gav dom frukost och mysmorgon med film i deras lekrum på övervåningen, dom vart jätteglada och själv fick jag lite egentid i köket. :)

Finns det något bättre än att sätta en deg på jäsning och sedan sätta sig med sitt morgonkaffe och läsa en bra bok i väntan på att degen jäst klart?!

Det är inte ofta jag bakar bullar, men varje gång tycker jag det känns så där mysigt som man minns från när man var liten och vaknade till doften av nybakade bullar, men att sätta en deg och baka bullar och doften som sprider sig är ju helt ljuvlig vilket är lite knasigt å ena sidan då jag inte äter bullar själv. ;)

Det blev ca 60 stycken bullar den här gången och vilken tur det att jag bakade tidigt på morgonen då Farmor och Farfar kom förbi på eftermiddagen och fikade med oss.

Ny höstplantering vid entren blir man glad av. :)

Hej

Jag har inte skrivit här så mycket mest för att jag inte haft tid men även för att jag inte orkat, här hemma har det hänt mycket sedan jag skrev här senast.

Jennifer och Jacob har börjat på fritids, det har gått jättebra för Jacob som har fått gott om vänner och trivs som fisken i vattnet!

Men inte lika bra för min Prinsessa som inte klarar övergångar så bra, det tar så mycket energi och nu är allt annourlunda än innan... en ny resurs som hon ska lära känna, nya rutiner från sommarlovet och att börja på fritids, lillebror är där och vad innebär det egentligen?,ska dom bara leka tillsammans?, kan han leka med någon utan henne?, kan hon leka eller pyssla utan att han är med?!

Ja mycket är det samtidigt och sen så vart det lite tokigt, det finns tre toaletter på skolan där hon brukar gå, men hon har såklart en favorit.. just denna var låst första dagarna, tur nog blev den upplåst och nya toalettscheman är uppsatta som jag tagit med mig så nu har den biten löst sig.

 
Men så var det den där biten med rutiner.. att hon ska få stöd att gå på toaletten innan lunchen, men det brast lite i början, och dom frågade henne om "hon varit på toaletten och tvättat händerna?"
Jo, men det har hon så hon nickar.. för frågan var så otydlig..
när jag fick det återberättat förstod jag direkt vad som hänt.. ja innan dom berättat klart, för jag känner min prinsessa väldigt bra.
Hon hade inte blivit påminnd om att gå på toaletten utan bara om att tvätta händerna, så hon missade att gå på toaletten och pedagogen tyckte att hon kunde äta lunchen och sen gå på toan..

Jennifer kan man inte rucka på när det kommer till rutiner, hon brukar gå på toaletten FÖRE lunchen och inte ETFER.
Så tja, hon vägrade, såklart. Och valde att hålla sig ända tills hon kom hem. Tokigt värre men nu har dom fått tydligare instruktioner på hur dom ska bemöta henne om det händer igen.
Bla. att om dom missat så vara lugna och positiva men göra om och göra rätt.. dvs backa bandet och gå på toaletten och sen återuppta lunchen igen, och inte vänta tills efter maten.

Men sen var det den här biten med första skolveckan, den börjar först nästa vecka men Jennifer oroar sig redan.
Hon och jag har pratat mycket om hur det blir sådär i början, vad kommer hända, kommer det bli rörigt? Finns mamma med hela tiden? osv osv

Så efter en jobbig helg med utbrott, tics och flera andra tecken på stress har jag beslutat att slå på stoppknappen!

Jacob kommer få vara med i skolan nästa vecka, han längtar och ser verkligen fram emot varje dag.
Men Jennifer får vara ledig, den där första veckan när inget är som det ska, när det är nya elever i klassen och det är jippon, utflykter och övernattningar.. nej, hon får vara hemma med mig och ladda batterierna inför vanliga skoldagarna som börjar veckan därpå.

Dagen då hela skolan åker på läger får pappa vara med lillebror medans jag och Jennifer åker till Skansen och bara myser.
 

Jag har lärt mig det senaste året att läsa av min dotter och det är inte värt att köra slut på hennes energi innan skolan ens hunnit börja, hon får en mjukstart nu då hon går på fritids och får egentid med sin resurs som verkar jättebra och lyhörd.

Förra veckan gick barnen 08:30-13:00 men denna veckan går dom 08:30-15:00.

Idag var det lite jobbigt på morgonen men två av pedagogerna lyssnade in mig och Jennifer (som låste sig helt i början av panik) och gav oss utrymme att bara varva ner och pyssla med lillebror och resursen och med hem från fritids idag kom den fina pärlplattan som hon började göra i mitt knä när det var som jobbigast men som hon avslutade i sin resurs knä när det kändes bätte och mamma kunde få åka hem. 
 

Jag har haft lite problem med mina ägg som jag har beställt, vilket tyvärr stjäl mycket onödig energi från mig (det märks att jag har asperger emelleanåt, jag kan inte hantera besvikelser särskilt bra).
Jag vill inte gå in på allt strul men nu är äggen på väg hit med posten, så nu håller jag tummarna att posten sköter sig så mina ägg kommer hel och fina nu i veckan. :)

Hönshuset är det mycket jobb med varje dag, jag  har stått för största delen av målandet.. dvs jag har målat nästan hela hönshuset på utsidan (utom allra högst upp då jag är så höjdrädd att jag vägrar stå på höga stegen).

Igår spacklade Johan insidan och ikväll var jag ut och slipade.. gissa om man blir gråhårig av att slipa spackel i hela huset... ;)

Imorgon borde jag kunna börja måla insidan, det får bli ett par vändor med färg och torktider däremellan innan Johan kan fortsätta med bygget men nu har vi hunnit långt.

Jacob och Jennifer leker med Jacobs spindelmannenbil, dom kom på att dom fått en tub med "spindelnät" med bilden (i vintras) och den tog slut snabbt kan jag lungt säga. ;)

    
Här hemma har början på den här veckan flygit iväg, vi får väl se om resten av veckan fortsätter likadant. ;)

Igår var första dagen för min Prins på Fritids, så vi hade inskolning på morgonen... men jag behövdes knappt alls, han var blyg i sisodär fem minuter och sen for han fram som vanligt. ;)

Jag var även med som stöd för min prinsessa, men med lillebror vid sin sida så blev hon tryggare och även hon var med på att jag kunde gå efter två timmar.

När jag fick en liten egentid där på förmiddagen så passade jag på att uträtta lite ärenden, en tur till Granngården blev det och nu har vi en bal med torv här hemma. ;)

Jag köpte även lite mera näring till mina tomater samt köpte jag hem tre burkar att ha inlagda squach i, dessa var på nedsatt pris så jag betalade för två men fick en på köpet! ;)

Sen vart det en snabbtur in på ICA Rimbo och handla lite annat vi behövde hem, sen vart det att åka hem och lasta ur allt och ta en snabblunch innan jag åkte tillbaka till skolan och hämtade barnen.

Jag hämtade barnen vid klockan ett och det hade gått jättebra för dom båda två. :)

Men jag kunde inte åka hem, för klockan tre behövde jag hämta ut våran matkasse (dom är inte klara före kl 15:00), och jag visste att om jag åkte hem skulle jag inte få ut Jennifer igen så vi tog en tur till en lekpark där dom fick busa av sig ett tag.

Barnen var jätteglada över att vi gjorde något så "busigt" en vanlig vardag. :)

Fika brödet

Sen när båda började knorra om att dom var hungriga åkte vi till Drömkåken, där vi köpte lite fika och satte oss i trädgården och mös tillsammans.
Tyvärr var det för bullrigt inne i huset för att Jennifer ska klara av att fika inne, eventuelt skulle det gå en kortare stund om vi hade haft med oss hörselkåporna med oss in.
Men i trädgården gick det bättre, men det blåste verkligen storm när vi var där så vi vart inte kvar så länge.

En turkos kanna med pelargon... I love it!

Efter lite lek i lekparken vid Drömkåken så åkte vi och hämtade ut våra matkassar och vände hemåt igen och lagade middag. :)

Pappa kom hem lagom tills middagen var klar men fick sedan åka iväg på jobb igen, det är tråkigt när det är så men Jouren är snart slut för den här gången.

Det var den här kvällen jag hittade en massa My Little Pony saker i Lidl katalogen, vilka Jennifer såklart ville ha.
Hon fyller år om bara några veckor så jag hade som uppdrag idag Tisdag att åka till Lidl och handla lite, viktigast var dock påslakanet som Jennifer älskade vid första ögonkastet!

Så imorse lämnade jag av två glada barn som efter lite kramar inte behövde ha mamma med sig och jag tog en tur till Apoteket och hämtade ut medicin jag beställt åt Jennifer och sen åkte jag till Norrtälje och Lidl... vilken besvikelse, det fanns knappt något kvar.. alls... efter mycket letande hittade jag Leggings med MLP som hon önskat sig, men det var också allt.
Panik! Vad gör jag nu... jag hinner inte åka någon annanstans innan jag ska hämta barnen.. så jag ringde lite samtal till en god vän, Mormor och såklart Johan, alla fick i uppdrag att kolla sin Lidl butik om dom kunde hitta detta påslakanset.
 

Dagen gick och jag hann in en vända på Hm och köpa lite smått och gott till barnen och en tur in till Kapahl där dom hade lite kläder med MLP men tyvärr fanns inget i hennes storlek.
Sen blev det en snabbtur hem och lasta ur och slänga i sig lunch innan jag åkte för att hämta hem Jacob, Jennifer blev hämtad av sin vän och hennes mamma då vi kommit överens om detta för någon vecka sedan.
Jennifer gick glatt med dom hem och jag stoppade in Jacob i bilen och åkte till Vallentunas Lidl butik.
 

Här hittade jag yttligare en sak av de fyra som hon önskat sig från butiken, men tur nog ringde Johan i samma veva och berättade att han hittat påslakanet som hon önskat sig. Vilken lättnad, det är svårt att ge Jennifer saker då hon är ganska otydlig i vad hon önskar sig samt är extremt svår att köpa kläder till och hon leker bara med samma leksaker hela tiden.
 

Mormor hittade tillslut det sista på listan i sin Lidl butik och uppdraget för dagen var nu avslutad. :)
 

Sammalagt åkte vi till sex stycken olika Lidl butiker för att hitta detta påslakan samt kläder i hennes storlek, men det är det värt med tanke på hur glad hon kommer bli på sin födelsedag. :)

Jacob och jag tog en snabbtur in på min favoritloppis som ligger i Brottby, otroligt nog var det första gången jag var där i år.. och jag brukar vanligen vara där minst 10-15gånger varje sommar annars. ;)

Idag fyndade jag två fina pajformer i glas för ynka 45kr, ett riktigt fynd om man frågar mig. ;)

Hönshuset under konstruktion...
Den senaste veckan har jag stått här ute och målat varje kväll, än är vi inte klara men nu syns framstegen. ;)

Nu har vi just ätit middag, barnen leker och Johan som varit hemma på kvällen påtar vidare i hönshuset.
Hoppas ni har en trevlig kväll allesammans, här ska jag natta barnen och krypa ner i soffan en stund innan sängen kallar.

Imorgon har jag inget inplanerat än lite städ här hemma medans barnen är på fritids, det känns lite lagom efter två intensiva dagar på vift.

Jag och min prinsessa efter vi varit hos frisören.
  

Hejsan

 
Här orkar jag inte skriva så mycket just nu, men min energi försvinner under dagarna med vardag och ett barn som mått lite dåligt och som kräver lite mer anpassning i vardagen än vanligtvis.

Men vi har hittat på saker tillsammans som att gå ner till sjön, spela pokemon go (vilket varit toppen för att få med min prinsessa ut på promenader, nu snittar vi ca 5km promenader varje dag), vi har busat i trädgården, handlat mat, hälsat på farmor och varit hos frisören och haft fina gäster på besök.
     

Vi har räknat ner dagarna tills familjen samlas igen och nu är det bara 1,5dygn kvar!

Imorgon tävlar min fina make Johan i Supermotard en sista gång innan han och Jacob kommer hem igen och vi hejjar såklart fast här hemifrån där vi följer tävlingen via Amigoo.se. :)

Igår åkte vi till frisören hos Vassa Saxar i Norrtälje, den frisör vi besökte för ca 6månader sedan, hon klippte både mig, Jennifer och Farmor Tarja.
Jennifer sitter inte så stilla vid klippningen men då hon fick titta på sin favoritfilm My little pony så satt hon snällt kvar på stolen med full fokus på filmen och brydde sig inte om frisören alls, vilket är toppen med tanke på att hon verkligen ogillar när man pillar på hennes hår och framför allt borstar hennes hår. :)
   

Häromkvällen grillade jag lite mat medans Jennifer hoppade bort lite överskottsenergi,

squachen kommer från vårat land såklart.

Jennifer har matvägrat nu när vardagen varit lite kämpig, men äntligen verkar det ha vänt efter nästan två veckor med  enbart risgrynsgröt morgon-lunch-middag så har hon börjat smaka lite annan mat igen och även om det vissa dagar bara varit smakprov har hon en dag ätit en tacos och igår åt hon en portion med pasta med skinksås vilket betyder att hon börjar må lite bättre. :)

Jag vet varför min dotter matvägrar, det blir så när det är något i vardagen runtom henne som stjäl all energi och då blir smaker och konsistenser för mycket att hantera och hon fastnar oftast för en viss rätt och vill inte äta annat än just det.
Förr har det alltid varit mina pannkakor som varit räddningen, men för första gången har hon fastnat för risgrynsgröt vilket jag kan tycka låter som lite hälsosammare än pannkakor.
Men för min spelar det ingen som helst roll vad hon vill äta så länge hon faktiskt äter något alls, jag vill inte bråka om något så banalt som mat, det skulle skapa större problem på lång sikt att tvinga henne att äta något som hon inte vill eller faktiskt klarar av att äta och som mest troligen skulle hon sluta äta överhuvudtaget och det är det värsta tänkbara senariot.

 Sjön Gisen 

Idag övades det på att simma med hjälp av nya badringen. :)

Idag fick hon en ny badring och den skulle såklart invigas direkt, så ikväll åkte vi ner till badet och sen vart det att bada i lugn och ro och bara njuta av det varma vattnet och att få ha stranden för oss själva. :)

Hon trivs så mycket bättre och vågar ta för sig mer när det inte är fullt av folk nere vid vattnet så vi har försökt åka eller gå ner till badet så sent om kvällarna som möjligt. 

 
Nu i veckan har vi varit ner hit varje dag, men jag har hittat den absolut bästa motiveringen förutom själva badet att komma ut ur huset och  det är spelet som är så omtalat i medier numera, Pokemon Go.

  
Det är egentligen rätt enkelt förklarat så här, att man mår bra av att gå ut och gå, man blir gladare och får både ur sig frustrationer genom att röra på kroppen samt så mår man bra av att komma ut i naturen och få lite nya intryck istället för att känna sin inlåst hemma med frustrationer och ångest.
Men det tar mycket energi att komma över tröskeln hemma, när det känns läskigt, jobbigt och ångestfyllt att gå ut i världen är det lättare att fastna hemma och vägra gå ut alls men spelet kräver att du går ut och rör på dig, vill du fånga pokemons måste du ut och gå, vill du kläcka ägget du fångat måste du 5km eller kankse bara 2km, och det är ju så spännande att se vad som kommer ur ägget och det är likaså spännande att se om du fångar någon ny sorts pokemon den här rundan.

Min dotter får spela spelet när jag är med, jag håller henne i handen och har koll på allt runtomkring oss som trafik m.m medans hon får hålla i telefonen som vibrerar när en pokemon är nära, jag är noga med att tala om att regler inte upphör när vi spelar, till exempelvis får vi inte stanna mitt på övergångssället bara för att telefonen vibrerar, vi får inte gå in till grannarna bara för att det finns en påhittad figur på deras tomt osv.
Numera kan min dotter följa en karta, hon kan mer om regler kring trafik och förhållandet till andra runtomkring oss och mest av allt har hon sett många andra barn som letat pokemons precis som vi gör och det gör att hon känner en samhörighet till dessa barn som hon inte känt tidigare och numera säger hon hej till flera vi möter på promenaderna!

Min dotter är fantastisk och jag är glad att jag fått dessa veckorna ensam med henne, vi har haft det lite kämpigt i perioder och jag är ingen supermamma som alltid kan lösa allt som uppstår men vi har fått ett annat band av att vara ensamma så länge. Hur sur/ledsen/arg hon än blir så vänder det snabbt och vi kan kramas och pussas och skratta tillsammans ganska kort efter och det är det som räknas.
Vi är starkare nu och det behöver vi nu när skolan börjar igen, min underbara Prinsessa börjar i 2:an om bara ett par veckor och det trodde jag aldrig hade varit möjligt i vintras, men vi har tagit oss förbi alla hinder och inte tappat fokuset på ljuset i tunneln och nu har vi kommit ut så mycket starkare på andra sidan. :) 

Vincent och Alice busar i trädgården.
 

Hejsan
 
Förlåt att jag ha bloggat så lite, men nu när Johan och Jacob har åkt iväg på motorcykel tävlingar så har Jennifer mått rätt så dåligt vilket tar mycket tid och energi.
 

Min fina Prinsessa klarar inte förändringar särskilt bra, allt som förändras påverkar hennes mående och nu har hela vardagen rasat samman när vare sig pappa eller lillebror är hemma.
Detta märks på många sätt, den största signalen är att hon matvägrar om hon inte får en viss maträtt... förr har det alltid varit pannkakor men nu verkar det vara risgrynsgröt som gäller och det kan hon med glädje äta till både frukost, lunch och middag varje dag.

Men jag vet att det är så här i perioder och för mig gör det ingenting att ge min dotter exakt samma mat dygnet runt så länge som hon faktiskt får i sig något alls. Det gäller att prioritera rätt när man har ett barn med npf.
 
Ett annat är att hon blivit ljudkänslig, hörselkåporna används betydligt flitigare och jag kan inte åka någonstans utan att ha dom inom räckhåll.
Idag åkte hörselkåporna på både under en promenad förbi en byggnadsplats likaså inne på restaurangen där allt sorl från gäster, musik och andra ljud blev för mycket och hon inom kort bad oss gå hem.
Det märks även hemma då hon kan skärma av med hörselkåporna och ipaden och på så vis slippa intryck från allt runtomkring.
 

Det tredje och tydligaste är nog att min i normala fall glada tjej är arg och irriterad och humöret svänger fort, just nu kan hon inte hantera sina känslor som hon klarar när vardagen håller sina fasta rutiner och det blir en hel del utbrott för småsaker som jag kan påverka till saker som jag omöjligt kan påverka som bla. vädret.
 

Men vi har gjort det bästa av situationen och i Torsdags åkte vi hem till Mormor och Morfar och gick på promenad i skogen med hundarna och fikade, efter lunchen (risgrynsgröt såklart) så gick vi till en park där hon kunde leka innan vi gick hem och fikade igen. När alla intryck blev för jobbiga så fick hon kolla på youtube och helt plötsligt satt hon och skrattade igen och hade hur kul som helst.
Ibland behöver hon ladda batterierna och det bästa sättet är vi ipad eller mobil, på den kan hon antingen spela spel eller titta på youtube. Det är den sak som bäst lugnar och roar henne när allt annat blivit övermäktigt.
 

Sen tog vi ett par dagar att ladda batterierna igen och idag åkte vi till Farmor och köpte nya fina jympaskor till Jennifer och mig, vi bokade tid hos frisören vi var hos i vintras och på Fredag blir det nya frisyrer för oss alla,  vi åt på restaurangen Pelikanen i Norrtälje centrum (som tur nog hade pannkakor på menyn) och gick på promenad och fikade hos Farmor.
  
Skorna var verkligen i behov då Jennifer enbart använder skor med kardborreband och dessa brukar gå sönder fort då hon spänner dom så hårt, likaså har hon väldigt svårt för att vänja sig vid nya skor. Men de nya skorna Ä L S K A R hon, men såklart dom glittrar, skiner i silver, är lila och  bäst av allt blinkar när hon går!
Men det tog sin lilla stund att övertyga henne om att hon faktiskt kunde ha dom på sig, för hon var så rädd att dom skulle bli smutsiga om hon använde dom med en gång. Tur nog kunde jag övertala henne om att dom inte blir förstörda av att användas, något jag antaligen kommer få äta upp sen när hon växer ur dom eller dom verkligen har börjat gå sönder. :/
 

På vägen hem från Farmor idag vart det en snabbtur in på Lidl i Norrtälje och köpa mera risgrynsgröt och mjölk, likaså fyndade vi lite dragpå lakan till allas sängar, vi valde den billigaste varianten som tyvärr var lysande oranga (den färg jag avskyr mest av alla), men priset var så bra så vi slog till i alla fall. ;)

Nu har min dotter ingen ork kvar och humöret är i botten, så nu blir det ett par dagars lugna rutiner innan vi på Fredag åker och friserar oss hos Vassa Saxar i Norrtälje, med oss tar vi med en dvd som Jennifer kan titta på under hela besöket och såklart en full-laddad ipad och hörselkåporna.

Vi behöver ladda batterierna så gott det går innan Fredag kan vi lungt säga.

Jag och Jennifer när vi just kommit på Birka.

I Måndags åkte jag och Jennifer med våra vänner Anna och hennes dotter Michaela en tur med Birka, något vi planerat i över ett år men som nu äntligen blev av! :)
  
Vi packade väskorna och åkte sedan hem och parkerade bilen hos min vän Anna, sedan blev det att åka buss och tåg in till stan och gå på båten, väl utanför båten började Jennifer ställa frågor som inte är allt för lätta att svara på..
-Mamma, hur lång är båten?
-Hur många rum har den?

Efter lite informationssök på internet fick jag inse mig besegrad, frågorna ställdes om och om igen så jag frågade i receptionen där receptionisten vart rätt så ställd.. undrar om dom inte får den här typen av frågor varje gång dom åker? ;)

Tillslut fick jag veta att båten var ca 177m lång och hade ca 740st hytter, jag tackade för informationen och svarade på min Prinsessas frågor.. och hennes respons?!
-Mamma hur många människor är på båten då?
- Och hur många sängar finns det?

Hahaha.. ja livet är en ständig jakt på information om man har en diagnos inom autismspektrat, tyvärr fick svaren vänta tills vi hittade foldern i hytten där alla möjliga fakta var uppskriva.
Om ni undrar detsamma som min dotter så blir svaret att det finns ca 1800 stycken bäddar på båten, men antalet människor ombord fick vi tyärr aldrig svaret på. ;)

Vi åt god middag på Buffen där vi bokat ett bord, Jennifer gillade alla sorters lax och pannkakorna, medans jag själv smakade lite av det mesta. :)
Vi köpte roliga drinkar med lysande armband och mös mycket i hytten med barnen som fick varsin barbiedocka från Taxfree shoppen, medans vi mammor spelade kort och pratade ikapp oss lite.
  

Vi hittade även ett rum där man kunde dansa till en skärm, vilket snabbt blev min dotters favoritrum.. ;)

Vi tittade på Skeppsråttorna som hade show och dans för barnen ombord, samt så deltog vi i godisbingon även om vi inte vann något. ;)

När barnen blev fulla av spring åkte vi upp till däcket och lät dom springa av sig på joggingspåret. ;)

 
Vi hade ett mysigt dygn ombord och jag  har redan lite planer på att göra om resan med min familj i vinter. :)

Utsikten från Hemliga Fortet i Furuviksparken. :)

   
Nu var det länge sedan jag bloggade, men vårat internet har inte fungerat så bra men nu har vi äntligen beställt ett nytt och fått hem det så nu kommer jag kunna blogga mera utan att det tar flera timmar att ladda upp foton. ;)
  

Jag och Jacob

Jennifer och Johan

I Fredags åkte vi till Furuviksparken med barnen, tanken har varit att låta barnen åka till ett tivoli nu i sommar men Gröna Lund som vi har närmre till är alltid fullt av folk, det är långa köer och det blir för jobbigt för vår Prinsessa så vi har kikat på alternativen i andra parker.

  
Furuviksparken var inte mycket till djurpark men helt klart värt pengarna om man som vi spenderade ett par timmar i tivolit, det var inte överdrivet mycket folk och köerna till attraktionerna var lagom långa max 1-2åkturer.
Barnen hade jätteroligt och själv kom jag in gratis då vi hade med oss ledsagarintyget och fick ett orange band runt handleden som gjorde att jag  kunde åka alla attraktioner gratis som ledsagare åt Jennifer.
   

Mitt ledsagarband

Det var första gången vi testat det här med ledsagarintyget, och det fungerade hur smidigt som helst, däremot fick jag testa hur höjdrädd jag var lite på ett lite väl intensivt sätt då Jennifer ville åka både gungorna som flyger på tok för högt (om man frågar mig) och likaså åkte vi en tur i stora bergodalbanan vilken jag skrek mig hes igenom... tur nog ville Jennifer bara åka bargodalbanan en gång, jag vet inte om jag hade klarat fler turer på den! ;)

Amazonasfloden

Tur nog tänkte vi på att ta med oss hörselkåporna, dom satt på i stort sett hela tiden vi var inne på tivolit, något man kanske inte alltid tänker på är att det är många olika ljud på ett tivoli, maskinerna som pyser och dunkar, människor som skrattar, gråter och skriker och dessa ljud tillsammans var lite överväldigande för Jennifer men hon stod ut med hjälp av hörselkåporna.
Kassörskan vi köpte åkbanden av var verkligen tillmötesgående och trevliga, och dom tog sig verkligen tiden att uppmuntra Jennifer att ha på sin åkbandet själv, (dessa typer av band som man får på sjukhus och tivolin är något Jennifer verkligen avskyr). Men med uppmuntran från två trevliga tjejer och efter att dom noga satt bandet på hennes handled helt rakt och precis så löst som hon ville ha det så fick bandet sitta på ända tills vi skulle åka hem. Ett stort plus i kanten till denna trevliga personal!

Fotot är taget inne i Hemliga Fortet som finns ute på äventyrsön.

När vi skulle gå ner i det hemliga fortet ute på äventyrsön var Jennifers första fråga;
"Finns det verkligen luft där nere?!"
Tur nog fanns det gott om luft, men det brummade en hel del men hörselkåporna åkte på och sedan undersökte vi varje litet skrymsle i lugn och ro. :)
Själv tyckte jag det var lite spännande att se Ammunitionsförrådet, jag har ju jobbat lite med att sälja ammuniton själv men jag måste nog säga att den här ammunitionen var något större än den jag sålt till gevärs och pistolskyttar. ;)

Nästa gång vi åker till Furuviksparken kommer vi ta med oss badkläderna, vilket vi tyvärr inte gjorde i Fredags, äventyrsbadet såg jätteroligt út och var enormt lockande efter en lång varm dag i djurparken och på tivolit. 

Efter vi varit på Furuvik åkte vi förbi min lillebror som bor i Forsmark, där fick vi hälsa på deras hästar och Jacob fick köra både fyrhjuling och stora grävmaskinen... alltstå Joacim du gjorde min sons dag!
Jacob pratar numera inte om annat än grävmaskiner och sin morbror Joacim, och på vägen hem har jag frågat vad Jacob helst skulle göra om.. en dag på Furuvik eller hälsa på morbror Joacim?
Svaret var tvärsäkert, "hälsa på Joacim!!!" ;)