Min fina Aston <3
 

Igår var en ganska intensiv och otursdrabbad dag för oss, dagen började med att jag hade kramper i magen och övervägde att åka in till akuten. Min Endometrios bråkade och jag låg dubbelvikt i ett par timmar, men tur nog hjälpte min smärtstillande medicin tillslut.

På morgonen vaknade vi av att Aston kräktes, men det kom bara galla så han åkte in i kattrummet där jag matade med vätskersättning samt mat medans han kräktes upp allt i omgångar.

Vid det här laget, var jag inte orolig för honom, han godtog att jag matade honom men han hoppade runt lite i rummet så han verkade inte jättesjuk.

Johan hade möte inne i stan så han åkte efter lunch och skulle vara borta i ett par timmar.

Jag skulle skriva klar vårdbidragsansökan, så jag satte igång med det mellan stödmatningarna av katten, men mot eftermiddagen blev Aston sämre, han fick feber. Så jag ringde och pratade med djursjukhuset som tyckte att han nog behövdes läggas in men då de hade fullt på infektionsavdelningarna i nästan alla sjukhus både i Stockholm samt Uppsala så skulle jag istället ringa Södersjukhuset alternativs Strömsholm (i Västerås).

Men efter att ha pratat beslöt vi oss för att åka in när maken kom hem på kvällen, han hade tyvärr tagit min bil och vi behövde helst även ha en barn och hundvakt.

 

Mot kvällen började Aston bli ännu sämre, han fick skyhög feber och hur jag än stödmatade såg jag att han blev akut sjuk. Vi fixade barnvakt och inväntade att pappa skulle komma hem just som Jacob började må dåligt.
Han hade ont när han kissade och när jag bara för att testa tog tempen visade den på feber, så tingde 1177 och blev ombedd att åka in akut med honom.

 

Så nu var jag hemma med en akut sjuk katt samt ett akut sjukt barn..
Jag velade mellan att åka till Karolinska Barnakuten eller Norrtälje, men kunde heller inte åka iväg med honom förren Johan kom hem och körde in katten då han behövde stödmatas och vara under uppsikt.
Så vid 20:30 på kvällen åkte Johan i ilfart till Albano och när bästa barnvakten man kan få kom åkte jag in med Jacob till Akuten i Norrtälje.

 

Min fina rara Aston var i så pass dåligt skick att han fick somna in, jag har ännu inte förstått vad som hänt här... hur kunde han gå från frisk till så akut dålig på bara ett par timmar?

Tankarna från min sida lutar nu åt eventuell förgiftning, hela hans kropp la av att fungera, han kräktes ner hela sitt rum och fick skyhög feber som slog ut honom totalt. Och jag var inte med honom när han somnade in, men husse hade honom i sitt knä under hela besöket så jag vet att han kände sig trygg. 

 

Jacob kom in på akuten och fick lämna urinprov, sen fick vi komma in i ett rum och ta snabbsänka innan en jättetrevlig doktor kom och lyssnade på vad som hänt.
Saken är den att Jacob börjat dricka mer senaste tiden, så pass att både jag och Johan har reagerat på det.

Så de ville inte släppa hem oss innan de kollat tecken på diabetes samt njurarna, urinvägsinfektion hade han utom all tvekan. Men i och med att han hade feber så var de orloliga att infektionen kunde vara på väg upp till njurarna, så doktorn ringde och rådfrågade en läkare på Astrid Lindgrens Sjukhus och vi fick tillslut åka hem, men om han fick feber igen skulle vi åka in till akuten på Astrid Lindgrens sjukhus direkt.

Nu väntar en remiss för ultraljud av hans njurar inom två veckor, samt en remiss till en urulog på Astrid Lindgren för vidare kontroller. Vi fick såklart medicin för urinvägsinfektionen också.

  

Jag kom väl i säng sidodär 23:55 inatt, satte klockan på väckning 01:30 för att gå upp och kolla Jacobs temp.
Sen vid 05:50 ringde alarmet för väckning och jag i halsovande skick ställde om klockan... men inte på ett korrekt vis för straxt före klockan 08:00 imorse ringe maken och väckte mig... på 15 minuter hade jag fått i hunden frukost och fått på barnen kläder och ut i bilen, vi hade ju en läkartid för Jennifer kl 09:00! 
 
Jag som aldrig försover mig... Zzzz Zzzz

 

Läkarmötet gick bra, Jennifer har dock rasat i vikt senaste halvåret och vi måste nu få i henne näring samt fett i större utsträckning. Så nu är det pannkakor gjorda på grädde samt gröt gjord med näringsdryck som gäller här hemma.

Vi ska ha tätare kontroller av vikt och längd samt så fick vi nya smaker på näringsdrycker utskrivna, men nu har vi klurat lite tillsammans och har en plan.

 

Nu är jag bra sliten av allt som hänt senaste dygnet.
Men vi har läget under kontroll men att acceptera att min fina kisse inte är här med mig längre kommer ta ett tag att ta in...

Foto från när vi hälsade på Farmor och Farfar i Kapellskär igår.

 

Då var det en ny vecka och just den här veckan händer det rätt mycket, en del kan jag inte skriva om här just nu men kommer försöka berätta under veckan.
 

Efter att ha lämnat Prinsen till skolan och meddelat läraren om att han är ledig både Tisdag och Onsdag åkte jag och Prinsessan hem till Farmor och pratade och fikade lite innan jag fick ge mig av till Norrtälje sjukhus där jag hade en bokad läkartid.
  

Idag var jag på återkontroll jag bett om efter min operation i slutet av förra året, jag har lite problem efter operationen men tyvärr fanns det inte så mycket att göra och så länge det inte blir värre än nu får jag helt enkelt leva med det.
Dock fick jag ut lite bättre smärtstillande för de där värsta dagarna när jag har ägglossning, då jag har som ondast och jag hoppas dessa ska göra att jag kan fungera lite mer normalt de dagarna. Men jag ska väl inte klaga, de få dagar jag har ont varje månad är egentligen ingenting mot att ha så ont varje dag året om som jag haft nu under flera års tid.
Jag har tyvärr Endometrios och hur mycket vi än opererar eller medicinerar kommer jag tyvärr få lida av denna sjukdomen länge till.

  

Vi åt lite lunch med Farmor och Farfar innan vi åkte hemmåt igen, vi hälsade på hönsen där Prinsessan fyndade ett ägg och sedan har vi tagit det lite lungt hemma medans snön dalar ner där ute.

  

Ljuva vår, ena dagen strålande sol och nästa snöar det. :)

  

Vincent

 

Aston

Alice älskar att vara inne hos hönsen, här sitter hon i deras rastgård.

Idag blev det riktigt vårväder ute, maken tog fram cyklarna åt barnen och nu är dom ute och far mest hela tiden. :)

Jag har städat åt hönsen och nu bor alla där de ska tillsammans, värmeplattan för vattnet och värmelampan är bortplockade för nu, jag hoppas de inte behövs något mer nu i vår.

Idag mår jag bättre, mest för att jag listade ut varför jag aldrig blev friskare... borde ha förstått lite tidigare att jag fick bihåleinflammation då jag nästan alltid får det när jag blir förkyld.
Nu när jag tar rätt mediciner så känns allt sååååå mycket bättre, nu blir det att medicinera ett par dagar till och sen kan vi lägga denna vårens första förkylning bakom oss.

Igår vart det en mer händelsefylld dag än jag trodde det skulle bli när jag vaknade med migrän (det var då polleten trillade ner att jag hade bihåleinflammation), barnen var lite kinkiga och trötta och ute vräkte regnet ner.. toppen liksom. *suck*

Jacob var så trött att vi beslöt att han fick vara hemma från skolan, barnen lekte hela dagen medans klockan blev närmre ett innan min migrän gav med sig.

 
Jag planerade att åka till Granngården och handla lite till hönsen, men insåg att jag inte skulle få in allt i min lilla bil så bestämde att mötas i Rimbo med maken när han var på väg hemmåt.
Han ringde sådär halv tre och jag packade in barnen och iväg for vi... men vi kom inte så långt innan jag såg en motorcykel ligga i diket i motsvarande rikting när vi körde igenom ett skogsparti straxt utanför Edsbro.

 
Det slog mig direkt att något var riktigt fel och slog på tvärnit när jag såg honom ligga där på vägen, föraren som krachat med sin motorcykel, och jag gick nog in i någon slags "krisinställning" i huvudet för jag förstod direkt att det var en alvarlig olycka.

 

Jag ställde bilen för båda vägbanorna för att hindra trafiken från mitt håll då han låg mitt på vägen, jag slog på varningsblinkersen och for ur bilen för att springa fram till den skadade mannen, han kunde prata men rörde sig lite väl mycket och jag sa direkt till honom att ligga stilla och inte försöka röra sig.
Han kunde prata och var vid medvetande och verkade okej även om han såklart hade ont och var chockad, jag ringde SOS och bad dom direkt sända en ambulans.. vi pratade i någon minut och sedan fick jag be operatören vänta och så sprang jag och stoppa bilarna som närmade sig i full fart, jag förstod att jag måste få stopp på dom snabbt då de kanske inte skulle hinna se den skadade i tid annars.

 
När jag såg att alla bilarna förstått alvaret pratade jag vidare med operatören som mest tjatade om exakt plats vi var på.. herregud vad irriterande!!! Jag kan ju inte säga exakt vad platsen hette då vi var mitt i ett skogsparti och inte har jag lagt på minnet exakt vad just den platsen heter då det inte finns hus, avfarter eller något annat inom synhåll, men förklarade vilken väg och att vi var närmre Edsbro än Rimbo och hörde även med de andra förarna iom någon visste vart vi var exakt men ingen visste det.
En man skickade jag iväg att stänga av motorcykeln så den inte skulle börja brinna eller något (hann inte uppfatta skadorna på den men hade märkt att motorn var ingång, och den stod rätt långt bort), sen med hjälp av operatören började jag be alla kolla efter filtar i sina bilar så vi kunde hålla mannen så varm som möjligt för det blåste riktigt snålt och han frös och var chockad.
Jag hade turen att få sällskap av en kvinna som var undersköterska som direkt kollade igenom den skadade och sedan pratade med SOS, vi hade under denna tiden fått fram att han troligen skadat/brutit revben, axel osv men han mådde annars ok och det kändes som ett under med tanke på att en älg sprungit in i honom från sidan.
  

Barnen satt i bilen under hela den här tiden och jag hade inte ens haft tid att tänka på dom, jag kollade att dom  mådde ok och en vännina till sköterskan följde med míg och hälsade på barnen också.
Denna kvinnan tog sedan sig tiden att flera gånger kolla till barnen och uppdatera mig om att de var lugna och ok.

 

Sen försökte vi hålla mannen varm och lugn i väntan på ambulans som skulle komma från Hallstavik samt räddningstjänsten som skulle komma från Rimbo.

 

Mitt i detta var jag lite bossig och det behövdes några av de som väntade i köerna som bildades betedde sig långt ifrån ok, en man fick jag säga ifrån på skarpen till för han ville minsann krypa förbi den skadade med bilen för att komma dit han skulle... det kunde han ju glömma!! Idiot!
När jag sa till honom på skarpen fick jag med mig några fler som stöttade mig och jag hade lungt ställt mig själv ivägen om någon ens tänkt tanken att köra förbi den skadade mannen.

  

Jag ringde maken och meddelade kort att jag var först på plats på en olycka och att vi skulle bli sena, men att jag inte hade tid att prata, han hade hört om olyckan på radion och var först orolig över att det var vi som varit iblandade.

Jag flyttade även bilen för att ambulans skulle kunna ta sig fram, jag stod och blockade hela vägen och visste att ambulansen skulle komma från det hållet.
   
Sen blev det en lång väntan på räddningstjänsten som anlände någon minut före ambulansen, då önskade jag mannen lycka till och satte mig i bilen för att ge alla vårdare plats att arbeta.

 

Jag pratade med en polis om vad som hänt och vad jag hade gjort och både jag och barnen fick beröm för att vi hanterat situationen så bra.
De tog mina uppgifter och varnade för att vi kunde behöva prata om det som hänt lite senare.
 
Barnen förstod aldrig hur illa det var eller vad som hänt  mer än att det var en olycka och så vill jag låta det förbli, de tyckte det var spännande med ambulans, brandbilen och poliserna som pratade med oss. Vi hade första parkett till en olycka jag önskar aldrig inträffat men jag är så glad att den inte blev värre än så här, vilket den verkligen kunnat bli.. hur kan man överleva en krock med en älg när man är så oskyddad som man är på en motorcykel? Den mannen hade änglavakt! <3
 

Jag tror vi var där i säkert 1,5h timma, innan vi åkte vidare till Rimbo.
Vi handlade det vi skulle och åkte hem och Johan köpte pizza och jag handlade gottis åt barnen, sen blev det en lugn kväll hemma där jag tänkte mycket på vad som hänt och försökte undvika att tänka på vad som kunnat hända.

Aston älskar att vara med i allt jag gör, idag ville han hjälpa mig att plantera. ;)

 

Hej allesammans

 

Nu börjar jag sakta starta upp inför sommaren 2017, det första som planteras i det här huset är tomaterna.

 

Förra året testade jag två olika sorter, Romantica som jag drev upp på så som jag kommer visa er idag, samt köpta fröer av sorten Tigrella som jag drev upp som man brukar från frön, men i år blir det enbart Romantica tomaterna som får drivas upp här hemma då jag tyckte vi fick bra skörd av dessa förra året samt att de var väldigt goda!

 

Så här gör jag när jag driver upp dessa tomater;

 

1. Jag köper en förpackning i butiken och väljer ut ett par tomater som känns mogna och skivar dessa och plockar bort båda ändarna av tomten som antingen barnen eller hönsen mumsar i sig.

 

Skivade tomatbitarna

  

2. Sen fyller jag en kruka med 2/3 delar jord och lägger i tomatskivorna.

 

Så här ser det ut när jag lagt i tomaterna.

 

Se till att tomaterna är täckta med jord.

 

3. Fyll upp jord så det täcker tomaterna och vattna igenom med ljummet vatten.

 

Här står de nu redo att få en massa små blivande tomatplantor.

 

4. Sen täcker jag dom med en plastpåse, eller sätter dom i ett miniväxthus som ni ser i fotot nedan.
Ställ dom ljust antingen i ett fönster eller under en växtbelysning, mina får stå och trängas med mina Pelargoner, Kalanchoe och andra växter som står på tillväxt just nu.

 
Snart åker alla krukväxter bort härifrån för att ge plats åt fler frösådder som behöver drivas upp inför sommaren. 

De två krukorna samt de i miniväxthuset är mina blivande tomater,

med lite tur borde jag  kunna få minst tjugo plantor av dessa frön.

  

Inom ett par dagar kommer det börja mögla på jorden, sen kommer de små fröna slå rot och börja växa. :)

Har inte bloggat på länge, men här kommer min summering av året 2016.

 

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut?

 

Jag fick en idé sådär runt Februari som jag invigde maken i och sen blev det att planera i många månader, bygga och köpa avelsägg som vi kläckte fram själva, nu har vi en hönsgård på baksidan med fem hönor och en tupp samt en vi inte riktigt är säker på vad den är ännu. ;)

Jacob började i skolan och han stormtrivs! :)

Jag odlade mera grönsaker än någonsin och lagade mycket mat som vi njuter av än idag, att kunna skörda egna grönsaker, laga mat och sedan kunna njuta av det under vintern är en stor lycka för mig.

 

Vincent i trädgårdslandet

Höll du några av dina nyårslöften?

Nej, inte ens i närheten tyvärr.

Förra året var mitt löfte att gå ner 10kg, men det har inte gått alls.
Min endometrios satte allt ur spel genom att göra så pass ont att jag inte klarat av att träna så som jag ville, men jag har gått många och klånga promenader och det har gjort att jag mått bättre psykiskt. :)

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Ja, i år föddes söta prinsessan Elsa. <3

Dog någon som stod dig nära?

Ja, min magiska katt Olga fick somna in i sommar pga sjukdom.

 

Olga

Vilka länder besökte du?

Åland åkte vi till under en dagstur med Farmor och Farfar, en underbar dag med familjen där vi tog dagen som den kom. :)

Johan och jag åkte med Galaxy på en dygnskryssning till Finland, detta för att fira att vi varit ett par i 10år. :)

Samt tjejkryssningen som gick till Åland och hem igen som jag, min dotter och min bästa vän Anna med dotter gjorde tillsammans. :)

Foton från vår resa till Åland

Är det något du saknat år 2016 som du vill ha år 2017?

Ja, att få vara friska, hela hösten har varit fylld av sjukdomar och operationer till stor det för mig och Jacob och det hoppas jag vi slipper nu 2017.

Jag har saknat att kunna bada när jag  vill, men nu 2017 kommer jag kunna bada precis vilken dag på året som helst och det ser jag fram emot! :)

Ett jobb om så bara på max 50%, jag är trött på att vara sjukskriven, men samtidigt är jag livrädd för att min ork ska ta slut om jag börjar jobba. Det är en hårfin linje däremellan har jag upptäckt, men jag hoppas att det ska lösa sig under våren 2017 då jag återigen ska ut och arbetsträna.

Vilket datum från 2016 kommer du alltid att minnas?

Jag är inte bra på att hålla särskilda datum i minnet, tyvärr.

Vad var din största framgång 2016?

Byte av skola för min prinsessa och att jag stått upp för henne och krävt att skolan lyssnar på oss.

Har blivit en tiger när det kommer till min dotter, men så måste det vara och jag kan absolut ta den rollen för hennes skull.

Att börja stå upp för mig själv, är inte helt hundra procent där ännu men jag väljer mer noggrannt vem som jag vill behålla i mitt liv än jag gjort tidigare.

  

Vad vad ditt största misstag 2016?

Att kämpa tills jag går sönder med något som är hopplöst.

Både i relationer och i arbetsprövningar.

Har du  varit sjuk eller skadat dig?

Ja, jag har haft stora problem med min sjukdom Endometrios. Men har också tagit tjuren vid hornen och har opererat bort livmodern nu i vinter. Det är en bit kvar tills jag är helt återställd, men jag hoppas på att detta ska hjälpa mig att bli starkare och friskare.

Jacob har nog åkt på alla sjukdomar som gått i skolan nu i höst, och gärna lite värre än alla andra verkar det som.

Han har haft bukkörtel, rejäla förkylningar, opererat näsan och på det fått infektion.
Nu är han återställd och jag hoppas hans immunförsvar stärkts av alla infektioner så vi slipper åka in till akuten så ofta som vi fått göra 2016.

Bästa köpet?

Avelsäggen! Jag älskar våra höns, de förgyller vardagen och jag längtar verkligen tills den dagen då jag kan gå ut och plocka färska ägg i underbara färger. :)

Jacob och Jennifer myser med våra kycklingar.

Vad spenderade du mest pengar på?

Tvättstugan som fick en total renovering i början av året.

Hönshuset med tillhörande gård samt trädgårdslandet och allt som hör till det.

Hönshuset i vinterskrud

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Mina barn är min största lycka, att se hur de växer och utvecklas är något magiskt jag får vara med och uppleva varje dag.

Att se mina små kycklingar kläckas var en en ny och underbar upplevelse! :)

Odla och skörda grönsaker och bär ur egna trädgården, samt en underbar utflykt med en fin vän till en trädågård där de sålde Pelargoner. :)

   

 

Vilka sånger kommer påminna dig om 2016?

 

Kommer inte på någon specifik...

 

Var du gladare eller ledsnare i år i jämförelse med tidigare år?

 

Jag har varit betydligt gladare nu år 2016 än året 2015.

 

Vad önskar du att du gjort mer?

 

Det blir lätt att jag oroar mig för saker som inte hänt istället för att ta tillvara på stunden som är.

 

Vad önskar du att du gjort mindre?

 

Jag önskar att jag haft mindre ont och haft mer energi så jag kunnat och orkat vara med familj och vänner mera.

 

Hur tillbringade du Julen?

 

Vi tog hand om djuren på förmiddagen och sen åkte vi till Kappellskär och firade jul med min svåger Jari med familj.

Vi åt god mat, öppnade julklappar när vi kände för det, tittade på film och åt mycket godis. :)

 

Blev du kär i år?

 

Jag älskar min familj precis lika mycket som alltid.

Annars är det nyaste familjemedlemmarna som stulit lite av mitt hjärta, keliga eller inte är hönsen oerhört charmiga och personliga. :)

Tuppen Kalle

 

Favoritprogram på tv?

 
Greys Anatomy, en av få serier jag blir ledsen om jag missar ett avsnitt. 

Övriga serier jag följt är: Big Bang Theory, Mom, Sofias Änglar och Dessertmästarna.

 

Bästa boken du läst i år?

 

Oj, jag slukar böcker varje vecka.. svårt att välja en speciell.

 

Största musikaliska upptäckten?

 

Taylor Swift.. haha.. jag gillar att sjunga med i hennes texter när jag städar. ;)

 

Något du önskade dig och fick?

 

Ja, jag fick hönsen jag önskade mig. :)

Renoverad tvättstuga!

 

Något du önskade dig men inte fick?

 

Ja, vara friska.
Hela hösten har gått i sjukdomens tecken, nu vill vi vara friska och pigga hela år 2017, tack!

 

Vad gjorde du på din födelsedag 2016?

 

Vi var bara hemma själva då Jennifer var sjuk, men jag fick lite fina presenter i sängen på morgonen och  på kvällen bjöd maken på lyxig middag med pasta och kräftstjärtar och så såg vi på film, bättre kan det inte bli.

 

Finns det något som skulle ha gjort ditt år bättre?

 

Ja, det finns det men nu vill jag se framåt. :)

 

Vad fick dig att må bra?

 

Min familj och mina fina vänner. <3

 

Vilken kändis var du mest sugen på?

 

haha, jag är verkligen den som har minst koll på kändisar. ;)

Nej, jag är inte sugen på någon alls, har ju allt jag önskar mig här hemma. <3

 

Vem saknade du?

 

Jag saknar min fina katt Olga.

 

De bästa nya människorna du träffade?

 

En fin vän som heter Zarah. <3

 

Mest stolt över?

 

Mina barn!

 

Jennifer, min prinsessa

Jacob, min prins

Högsta önskan just nu?

 

Att vi ska få vara friska och att jag kan hitta något typ av jobb om så  bara halvtid nära hem så jag kan finnas här hemma för min dotter när hon behöver mig i perioder när orken trytar.

 

Annars ser jag fram emot påsken och de vackra äggen från våra egna höns vi kommer ge oss. ;)

 

Här sitter jag i soffan och klockan närmar sig tolvslaget, då är det Julafton men tyvärr är detta en av få jular jag inte känt så mycket julkänsla alls.
 

Huset är inte smockfull av glitter, lampor, tomtar och allt annat som jag brukar dekorera med, det fick bli en lite mer sparsam variant i år.

Men även om jag har valt att inte ens kika ner i hela tre kartonger fulla av julsaker så har vi fått lite julkänsla här hemma, igår och idag har jag pysslat lite.. granen dekorerade barnen och nu är den i alla möjliga färger som turkos, lila, guld, silver och lite däremellan, de finaste och ömtåligaste grandekorationerna fick vara kvar i lådorna då granen riskerar att bli omkullvät av två busiga katter. ;)

 

Jag la ner mest energi på att fixa lite med blommor nu dagarna innan jul, samt så åkte två dukar fram, något jag väldigt sällan använder även fast jag har mängder av dom och faktiskt älskar känslan av att se ett bord med en duk på.

Men med katter i huset så känns det oftast som mer jobb än glädje, när dukarna är fulla av katthår mest hela tiden, men med några jularrangemang så kommer känslan direkt.

När hyacinterna blommar kommer hela huset dofta av jul. :)

 

Idag var Johan jourledig så vi var hemma hela familjen så jag slog på stort.. haha, känns lite löjligt för i normala fall har jag gjort massor av godis och mat i god tid före jul men så har det inte blivit i år då jag helt enkelt inte orkat eller ens känt ett sug efter julgodis.

 

Men idag åkte en bamsestor rimmad skinka in i ugnen, många timmar senare åkte den ut för att svalna och sen griljeras och nu ikväll blev det en försmak av julen med nygräddad julskinka till middag. <3

Sen har jag lagat favoriten av favoriterna av alla julgodisar, lakritskola med lite salt. *mums*

 

Och otroligt nog kom suget att testa nått nytt, varje år brukar jag göra någon ny variant av godis och i år fick det bli en enkel variant av ckokladbräck i två olika varianter.

-chokladbräck med ituklippta döskallar med lite flingsalt

-chokladbräck med krossade turkisk peppar och lite flingsalt.

Blev rätt gott, och var enkelt att göra.

 

Bräck med döskallar

Man smälter choklad, klipper döskallarna i små bitar, jag delade upp de röda och de svarta, sen brer man ut chokladen på ett bakpapper och strör över godiset, sen strödde jag lite flingsalt över och stoppade in i kylen så det stelnade. Sen bryter man av små bitar och så var det klart. :)

 

Bräck med turkisk peppar

Med den turkiska pepparn gjorde jag som så att jag krossade en handfull med karameller och när chokladen smält rörde jag i lakritsen och sen bredde jag ut det på ett bakplåtspapper och sen lite flingsalt på och in i kylen för att stelna. Sen är det bara att bryta till små bitar och njuta! ;)

  

Snart är det julafton och vi ska ut på äventyr, det är både roligt, spännande och lite jobbigt.

För min del är det jobbigt när det inte är precis så som när  jag växte upp, då skedde sakerna i en viss ordning varje jul och för mig med asperger och ett stort behov av att allt är detsamma var det utmärkt, men när man firar jul med andra familjemedlemmar än de jag växte upp med blir det såklart inte på samma sätt och jag är helt okej med det, men det tar lite på min energi att inte ha koll på exakt vad som ska hända och i vilken ordning.

 

För prinsessan har det sett ovanligt lovande ut i jul, hon har inte stressat sönder, men många frågor om vad som kommer hända osv kommer stup i kvarten, mycket kring det här med tomten.. kommer han hit innan vi åker? Kommer han komma dit vi ska? Kommer han inatt? När får vi öppna paketen? om det ligger paket under granen får man öppna dom direkt eller måste man vänta? När ska vi åka? Vad ska jag ha på mig? osv osv.
Så för att ta bort den största stressen så har vi beslutat oss för att tomten kommer inatt, han har fått lite kakor och mjölk och ett fint brev från Prinsessan och en fin teckning av Prinsen.

Paketen ligger där han smulat med kakorna och druckit av mjölken, så vi kan klart och tydligt se att han har varit här inatt, två katter är instängda för att inte de ska busa loss med banden på paketen. ;)

 

Paketen som ligger framme får öppnas direkt såklart!
Och sen tar vi resten av paketen på förmiddagen om det ser ut som att vi inte kan vänta, men kan paketen vänta utan att det ska bli panik så åker paketen med till julfirandet och öppnas där.

 

Vi har en plan helt enkelt! ;)

  

  

Nä nu har jag suttit här i en halvtimma och bloggat när jag borde ligga i sängen och sova, så god natt allesammans, eller god morgon till er som läser detta först på julafton och är kloka nog att sova vid den här tiden.

Och såklart ha en God Jul allesammans! :)

Hönshuset i morgonljuset en kylig morgon.

 

Den här veckan har flugit förbi, vi var och tittade på Lucia-tåget i Tisdags kväll, det var jättefint och jag fick lite julkänslor för första gången den här vintern.

Prinsen var med i jultåget, han var en tomte och hade hur kul som helst och fortsatte att sjunga även när vi kommit hem. ;)

Prinsessan klädde sig som en Lucia och jag tog mig tiden att göra henne fin i håret, något hon annars inte gillar men när hon  såg resultatet fick frisyren vara kvar hela kvällen, det är vad jag kallar för topp beyg. ;)

 

Jennifer valde själv att vara med och titta men att inte delta i Luciafirandet, tänk vad stort att själv inse sina begränsningar och själv ta beslut om hur kvällen ska bli.

Det är stort, starkt och modigt och jag är såååå stolt över hur mycket hon har växt min prinsessa. <3

  

Finaste Lucian i Rimbo i Tisdags, om man frågar mig. ;)

  

På Onsdagen började den första av tre dagar med elevens val i skolan, Jennifer skulle besöka tre olika museum och Prinsen hamnade i gruppen Återvinning där de gick igenom saker som man kan återvinna, de besökte ICA och fick se andra sidan av pantstationen och fick även besöka en stor återvinningscentral.
Jacob har haft en toppen vecka och har kommit hem med flera fina saker han pysslat ihop nu i veckan, men tyvärr hände en sak idag som tog udden av glädjen något och på Måndag kommer Tiger mamman att besöka skolan för en pratstund och jag hoppas att det som hänt är dokumenterat och att de har en plan för hur det aldrig ska kunna ske igen.

 

Men jag som känner min dotter väl, förstod att det inte skulle funka veckan ut.. schemabrytande aktiviteter hela Tisdagen när alla i skolan övade inför Lucia slutade med att hon sa ifrån och fick vara med sin resurs i klassrummet och jobba som vanligt.

På kvällen var vi åter i skolan och även det tog såklart en stor portion med energi, för att nästa dag åka till ett museum och titta på mumier... på kvällen kom krachen och pappa fick gå upp och trösta en mycket ledsen tjej som var rädd efter att ha sett mumier under dagen.
Men mitt i allt ledsamt så var hon stark nog att säga ifrån, hon ville vara hemma resten av veckan och det beslutet tog hon själv. Morgonen efter väckte pappa henne och frågade igen men svaret var bestämt att hon skulle bli hemma.

 

Jag har tagit hand om en slutkörd Prinsessa nu under Torsdagen och Fredagen, men nu har vi kommit över det värsta.

Vi har tagit det lungt i soffan, hon med en filt över huvudet, hörlurar och en ipad i många timmar, lekt med my litle ponys i köket medans mamma fixat med mat och disk, en lugn stund i badkaret utan lillebror för att varva ner och såklart lite pyssel med hönsen för att komma ut i friska luften.

 

Nu tar vi helg och på Måndag är den sista skoldagen innan jullovet. <3

  

Allt i trädgården blir gnistrande vackert i kylan.

 

 

Ankaret är den vackraste prydnaden vi har i trädgården om man frågar mig.

 

När himlen är rosa i morgonljuset är det bara att klä sig varmt och gå ut

och föreviga ögonblicket på bild.

 

Tittut till er där ute i kylan!

Jösses vad kyligt det är ute idag, man nästan förfryser sig bara av att gå ut och öppna åt hönsen och de såg helt klart ut att känna likadant då de vägrade sätta en endaste tå i snön. ;)

  

Katterna gör små kortare promenader ut i kylan, men bara en tio minuter eller så sen vill de in och värma sig igen, det känns så skönt att de har den valmöjligheten att få komma in när de vill och veta att de har en varm säng och mat och vatten serverat dygnet runt.
Det finns många katter därute nu som inte har det valet, utan som måste klara sig på egen hand, känns i hjärtat varje gång jag tänker på alla dessa katter som inte har fått turen att ha en familj som älskar och tar hand om dom. <3

 

Vincent har bott ute minst en vinter i Arninge industri område, Aston hade fötts ute om inte hans mamma hade varit så företagsam att få hjälp, hon sökte upp alla människor hon mötte tills hon kom till rätt hus som kontaktade katthemmet och dit fick hon komma och jag blev kär på ett ögonblick, numera bor hon inte hos oss men hon lever ett bra liv hos sin nya familj där hon inte behöver dela på uppmärksamheten med någon annan katt.

Aston föddes hos oss och har alltid haft turen att vara älskad och ompysslad, medans lilla Alice kunde ha gått ett grymt öde tillmötes när hon och hennes syskon blev dumpade i skogen i Brottby som en liten kattunge på ynka 9 veckor.

Alice är idag trygg hemma hos oss och hennes två systrar har ett underbart hem i Västerås där de får all den kärlek och omvårdnad man kan önska sig.

 

Alla mina katter har fått en andra chans till ett bra liv och jag kommer göra allt i min makt att se till att de får njuta av livet så länge som möjligt. <3

 

 Tur att vi inte har satt upp ett hänglås till hönsgården, då hade jag nog inte lyckats ta mig in till dom alls.

  

Vinterlandskap är så vackert, det ser så rent och fridfullt ut, ljuden dämpas och luften är ren och klar.

  

Tredje dagen med snö, och inte ett endaste avtryck från hönsen i gården,

men de älskar att sitta i dörröppningen och kika ut.

  

Nu har det snart gått tre veckor sedan min operation och äntligen känns det som att det vänt åt det bättre hållet, orken har börjat komma tillbaka, rörligheten ökar och jag behöver inte alls äta så mycket smärtstillande.

Men om kvällarna gör det rätt ont fortfarande, men det känns helt okej att det gör lite ont om kvällen bara jag kan göra något under dagarna annat än att ligga i sängen eller soffan.. det är aldeles för tråkigt för min ADHD-hjärna.

Inte mycket blir gjort ännu, har ju varit tvungen att anpassa allt jag gör efter en opererad mage som ännu inte läkt helt, men har hittat olika sätt att underlätta som en stadig stol parkerad framför tvättmaskinen och torktumlaren, en pall på rätt ställe, en soppkvast med skyffel så jag kan hålla efter golvet trotts att jag inte orkar dra runt dammsugaren, sen tar allt typ fem gånger så lång tid som normalt men det kan jag leva med. ;)

Jag längtar tills jag vågar ge mig ut på vägarna och köra igen, men det vågar jag inte ännu, känns inte tryggt för vare sig mig eller medtrafikanter just nu så jag sitter liksom lite fast här hemma ett tag till.

 

Skulle såklart kunna ta bussen, men orkar inte gå allt för långa sträckor än och ogillar enormt mycket att åka kommunalt, mycket för att jag inte gillar att åka med andra människor så nära inpå mig... är nog min asperger som bråkar här, ett av många skäl att jag skaffade körkort.

  

En Brud Orkidé i en vas med vatten

  

Jag älskar att läsa på om nya saker och sidor på Facebook kan innehålla så mycket roliga och spännande idéer, som att orkidér bäst trivs i vatten och inte i bark eller mossa... måste ju testas, så maken fick hämta hem Svärmors krassligaste orkidee som får leka försökskanin, med lite tur kommer den ta sig och börja blomma inom ett par veckor. *håller tummarna*

Hoppas det inte gör något Tarja att jag lånade en blomma av dig?

Men med lite tur får du tillbaka en pigg och blommande orkide senare i vinter/vår. <3