En enorm börda har bokstavligen fallit från mina axlar idag,

det långa hemska håret som för enkelhetens skull satts upp i knutar och toffsar är nu väck!
  

Ja, det är så här korthårig och fin jag är numera.

Jag tog mig idag råd och tid att besöka en fantastisk frisör i Lindholmen som fick nästan fria händer för klipp och ev färgning.
Resultatet? Ja, en variant av uppklippt page med snelugg och snygga slingor.
Jag kunde inte bli mera nöjd!
 

Sen var det lite roligt att se alla andras reaktioner med tanke på den enorma skillnaden i utseende det bli av att klippa bort sisodär 15-20cm hår!

Barnens reaktion:

Jacob som annars möter mig i full rulle bara satt och titta och sa inte ett knyst. Jag fick lyfta upp honom i famnen och berätta att det vara mamma. Han bara stirrade upp och ner på mitt ansikte, med sin lite anklagande kisande min. ;)
Jennifer som satt på en cykel en bit ifrån missade också att det var jag som kom och efter att ha tittat länge på mig sa hon nästan viskande: Mamma?
Haha.. både jag och dagisfröknarna skrattade gott åt barnens reaktioner.
Alla fröknarna gav min nya frisör högsta betyg, som jag tolkade deras reaktioner,  och det kändes faktiskt riktigt bra! :)
Väl hemma så smekte Jennifer mig på håret och sa: "mamma fiiin, håret". Underbaraste lilla tjejen, tänk vad skönt att ha någon hemma som uppskattar att man snyggar till sig! *stolt mor*

Mormor & Morfars reaktion:

Min mamma sa direkt hur annourlunda jag såg ut, men att det var snyggt.

*Tack mamma!*

Pappas reaktion var att stirra länge och fråga: "Vem är du?!"

Typiskt pappa! *Skrattar*
Johan.. ja, johan ligger liiite mer risigt till för hans första kommentar efter att ha tittat en lång stund var: "Vad konstig du ser ut!"

Män! *suck*

 
Men han har väl lite att vänja om sig vid, tror nog han är rätt nöjd med nya looken på mig innerst inne. *hoppas*