Idag har jag haft en ganska jobbig eftermiddag, men att bli arg verkar ju faktiskt göra nytta!
  

Min dotter som ska få den hjälp hon så väl behöver.

Jennifer har haft riktigt jobbig hosta nu i två nätter, en sådan hosta som gör att hon verkligen tappar andan och börjar bli knallröd. :/

Så kände att om hon hostade mycket på Dagiset idag blir det en tur till Husläkaren redan idag.

 Nu kommer här nu mitt allra första klagomål på mitt annars så bra Dagis... Jag var några minuter sen och ändå hade dom inte väckt barnen.
Barnen ska ju få vakna i lugn och ro, bytas blöja på och få på sig sina kläder. Detta ska INTE ske medans mamman väntar och jag anser inte det är MITT jobb att göra det heller. (Inte för att jag inte kan utan för att jag vill ha snabb överlämning på Dagiset och inte strula som jag fick göra idag).

 Det hela slutade med att jag fick båda barnen i famnen, utan rena blöjor och sen försvann den fröken som lämnat över barnen. Då får Jennifer andnöd och behöver sin medicin.. och inte en enda fröken kommer för att hjälpa till och hämta medicinen som dom har inlåst i ett skåp! *MORR*
Så jag bär in barnen och tillslut får jag medicinen, roar under tiden Jacob som står brevid mig. Sen får JAG gå in i skötrummet med BÅDA barnen och sätta på dom sina kläder och sen gå och klä på dom skor och åka hem.

Ursäkta med lite hjälp hade inte suttit fel!!!!! *Arg som ett bi*

Väl i bilen så tvekar jag några minuter medans jag snackar med min svärmor men sen tas beslutet att vi åker till läkaren idag, på lättakuten.
Senaste dygnet har ju Jennifer behövt sin medicin: 23:00-02:00-06:00-08:00-11:00-13:30. Det e på tok för ofta för att vara Ok!

 
Så i garaget i Vallentuna möter jag upp Farmor så vi handlar lite så barnen får dela en banan sen går vi in på Mottagningen för att vänta på att dom ska hänga ut nummerlapparna.
Där sitter (brevid barn-hörnan) ett grinigt gammalt par, som suckar ljudligt, smackar med munnen och kallar mina ungar "ungjävlar". INTE OK!
Jag hörde tur nog inte det sista med blev mäkta stolt över min underbara svärmor som förklarade för Jacob vad hon var för en. *STOLT*

Jösses vad arg och stressad jag var just då, Jennifer var busig som attans men hon får faktiskt finnas till hon var ju inte elak bara lite uppspelt.

 
Aja, tillslut fick jag träffa en läkare som inte ville ta några beslut utan tyckte jag skulle ha ringt in och lämnat meddelande till den förra läkaren jag träffade så denna kunde ringa upp mig och boka tid. *Pust*

 
Nejdu, så enkelt kommer ni inte undan! Ville inte denna läkaren hjälpa mig här och nu fick hon minsann skicka en remiss till Karolinska för utredning där, för jag skulle minsann inte gå förren den remissen var skickad!
Vart lite förvånad att jag lät så arg och påstridig men efter denna eftermiddag skulle jag inte åka hem med dottern utan minsta framsteg.
Så efter rådgivning via en annan läkare blev det tillslut liv i kistan, Jennifer har fått remiss för att göra lung-röntgen på Karolinska. Sen har hon fått en ny medicin till inhalatorn, med cortison i, som hon ska ta nu närmsta två veckorna.

Vi fick även börja ge henne Mollipekt igen som förutom är slemlösande även är luftrörsvidgande, bästa hostmedicinen i mina ögon.

Så nu sitter jag här hemma uppspelt och dyngsur av svett efter att ha legat på gränsen på sammanbrott. Jag Lyckades, jag har fått en läkare att börja en utredning på min dotter, det tog ett helt år men nu är utredningen igån iaf! *SÅ STOLT*
 

PS! STORT TACK till FARMOR!!!!! *Massa kramar*

Nu orkar ni nog inte läsa mer, om ni ens läst allt detta men jag behövde skriva av mig lite bara. ;)