En lugn stund efter storstädning och den hemska upptäckten att Nova somnat in under natten, så jag satte mig ner en stund och tänkte på Johans mamma, hennes grav ska vi besöka idag och tända ett ljus på.

Jag har tänkt en del på den kvinnan som är mor till Johan och hans bröder, hur hon var som person, hur hon såg ut osv. Och även om Johan idag har en underbar mamma i form av Tarja som uppfostrat honom så fint, så är det ändå hans mamma som har burit honom i 9månader och vars gener finns i min make och mina barn.

För att ära denna kvinna som måste ha varit en mycket fin person så ville jag ge henne chansen att vara mer än bara en mor till Johan, hon är ju också en Farmor och Jennifer ska få måla en teckning och vi ska skriva ner ett par ord och ge dessa till henne ikväll i samband med att vi tänder ett ljus. Jag tycker det är en finare present att ge en farmor än en blomma.

För mig är det minnet av två underbara familjemedlemmar som gör att mitt hjärta gråter idag. Minnet av två personer som betytt så mycket för mig och som nu senaste året somnat in för gott.

Min "Morfar" Lasse, han gick bort för ca 1år sedan. En underbar person som givit mig många minnen och det är jobbigt bara jag tänker på honom, jag har fått många drömmar om när jag var liten och träffade honom. Han saknas verkligen i mitt liv, och jag vaknar ibland än idag gråtandes av saknaden.

Min underbara Faster Gunilla, gick bort för lite mindre än ett år sedan.

Jag kan inte med ord beskriva den underbara person hon var, hon lyste upp världen bara med sin närvaro, och även om hon var i ett annat land då hon levde i England med sin make, barn och barnbarn så kändes hon alltid så nära.

Jag hade så mycket hoppats på att få träffa henne en sista gång, men ödet ville annat. Jag har ännu inte klarat av att sätta mig ner och se på inspelningen från hennes begravning.. jag hoppas väl inombords att om jag inte ser den så är hon fortfarande kvar här ibland oss. Men så är det ju tyvärr inte...

Det sista året har varit så bra på många sätt och vis, jag är nu Fru Granvik och har världens underbaraste make och två undebara barn varav en föddes nu i början av året. Men jag minns också dem tråkiga händelser som gjort att jag nu saknar två familjemedlemmar och min sorg över att inte kunnat ha närvarat vid någon av dessas begravningar. Det är just dessa två jag ska tända ett ljus för ikväll, jag kan inte göra det just där dem är begravda, men deras själar är iaf i himlen och ser på även om jag tänder ett ljus här i lilla Vallentuna.