Hej

Nu har det gått två dagar sen skolterminen våren 2016 börjat för vår Prinsessa på nya skolan.

Vi har lämnat mängder av lappar och delat med oss av information om stöd m.m. och laminerat lite lappar som dom kan ha i skolan, vi har letat reda på tofflor som hon kan ha på de kalla golven (då hon allt som oftast är barfota) och hämtat de knallrosa hörselkåporna som blev kvar i Edsbro skola gjorde vi i eftermiddags också.

Nu har vi kavlat upp armarna och laddat med positiv energi hela julen, vi är redo båda två!

 
Första dagen gick galant, långt över förväntan(!!!), Jennifer satt brevid mig och inte i knät, hon visade sig vara grym på matte (SÅÅÅÅ STOLT!!) och hon kämpade på bra med bokstäverna. :)
Vi stannade över första rasten då jag var med ut, sen andra rasten oj, då ni, då fick mamma gott stanna kvar inne för hon hade en kompis som följde med ut. :D
Sen fortsatte det i samma anda, vännerna stöttar och fröken är helt fantastisk! Och ja, Jennifer stannade kvar och åt lunch, (hennes kryptonit är att äta i skolan), och sen var vi kvar hela skoldagen till ända.

Vi var lika förvånade jag och fröken, men vi sa vi får se hur det blir hemma nu...

Hemma då?!
Jo, vi gick på 2 timmars långpromenad i skogen med pulkan och hunden i släptåg och skrattade tills vi knappt kunde andas, sen fikade vi varm oboy och lite macka innan pappa kom hem och vi lagade middag. <3 <3 <3

Detta är bara så underbart att jag måste skriva ner det så jag kommer ihåg den ljuva känslan som infunnit sig i huset, och framförallt den bördan som just lyft från mina axlar.

Vi har gjort RÄTT! Vi kämpade och slogs för vad vi trodde på och titta vart vi är nu... (tom. psykologen på BUP gav oss beröm för att vi var ovanligt engagerade och aktiva föräldrar för vår dotter). ;)
Ha där fick ni BUP som inte trodde på oss! Nu ska vi visa vad vår dotter kan med rätt stöd och rätt skola för hon kan komma hur långt som helst! :D

Dag två gick lika galant om inte bättre, jag var med i 20minuter och sen vinkades jag adjö, sen spenderade jag ett par oroliga timmar i Rimbo i väntan på ett samtal som aldrig kom.
Jennifer trivs som fisken i vattnet och har bra vänner och en snäll fröken som stöttat henne med sånt som lunch och toabesök, annars klarar hon sig fin fint själv, här sticker man ju inte ut om man vill ha hörselkåpor utan är en i mängden och idag hade hon på sig sina fina lila hörselkåpor på helt eget bevåg och leker med vänner utan att en vuxen är med och det största av allt.. nu har min dotter arbetsron vi sökt.. hon jobbar på jättebra i skolan och har troligen inom kort knäckt läskoden. <3 

Rörigt inlägg förlåt för det, men har så mycket jag vill berätta och är  så ivrig att skriva så det här inlägget får bli lite rörigt! ;)

Nej, nu är middagen klar och maken har just plogat hela framsidan från dryga halvmetern med snö så vi får höras en annan gång! :)