Men man får acceptera det och ta varje dag som den kommer.
Så är det för oss här hemma just nu, dottern har mått allt sämre och skolan förstod nog inte att hon mådde så pass dåligt då hon inte visar så mycket där hur hon mår (tecknen fanns där men de såg inte dom samt ignorerade mig som var hur tydlig som helst med hennes mående, ibland är det lättare att blunda och tro att man vet bäst när man egentligen bara ska bromsa lite och fundera vad man håller på med).
  

Men vi har varit här förut, med ett barn som nått botten och den här gången hade jag kunskapen nog att lösa allt och det fort, kankse inte till skolans glädje då jag fick min dotter sjukskriven och hon nu har varit hemma i närmre en månad från skolan.

Men helt ärligt rör det mig inte i ryggen vad skolan tycker, att läsa in kunskaper kan man göra hela livet, men ett barn som blir så utmattad att hon inte orkar med vardagen och i det här fallet slutade äta mat pga stress behöver en paus för att landa och återhämta sig, vilket såklart läkaren höll med om.

 
Jag är lite förvånad över hur jag bara tog itu med allt med en gång, men jag har blivit starkare i rollen som mamma och mitt jobb är att sätta mina barns välmående först och främst och jag ignorerade inte min magkänsla den här gången och resultatet är att min dotters förtroende till mig ökat och vi är närmre varandra än någonsin.

Min självkänsla har ökat markant då jag pratat med många myndighetspersoner och jag har insett hur mycket jag har lärt mig kring lagar och rättigheter, man kan inte topprida mig eller skrämma mig med försynta hot, jag blir inte rädd utan kan stå upp för mig och min dotter mitt framför personen som försöker trycka ner mig i skorna igen.
  

Nu kommer det bli möten och en långsam inskolning igen när hon orkar och troligen lite anpassad skolgång med mig vid sin sida tills hon är trygg i att gå heldagar igen, men vi har inte brottom för nu tar vi det här i hennes takt så hon är trygg och mår bra.

Vi har inte varit så sociala mitt i allt det här och så är det ibland för oss, jag och min fina prinsessa har mestadels varit hemma och bara fokuserat på att må bra.
Vi har åkt skridskor, pysslat med pärlplattor, myst i soffan, tittat på tv, spelat tv-spel, läst flera böcker och pratat mycket om vad som har hänt och varför det blivit som det blev.