Tittut till er där ute i kylan!

Jösses vad kyligt det är ute idag, man nästan förfryser sig bara av att gå ut och öppna åt hönsen och de såg helt klart ut att känna likadant då de vägrade sätta en endaste tå i snön. ;)

Katterna gör små kortare promenader ut i kylan, men bara en tio minuter eller så sen vill de in och värma sig igen, det känns så skönt att de har den valmöjligheten att få komma in när de vill och veta att de har en varm säng och mat och vatten serverat dygnet runt.
Det finns många katter därute nu som inte har det valet, utan som måste klara sig på egen hand, känns i hjärtat varje gång jag tänker på alla dessa katter som inte har fått turen att ha en familj som älskar och tar hand om dom. <3

Vincent har bott ute minst en vinter i Arninge industri område, Aston hade fötts ute om inte hans mamma hade varit så företagsam att få hjälp, hon sökte upp alla människor hon mötte tills hon kom till rätt hus som kontaktade katthemmet och dit fick hon komma och jag blev kär på ett ögonblick, numera bor hon inte hos oss men hon lever ett bra liv hos sin nya familj där hon inte behöver dela på uppmärksamheten med någon annan katt.

Aston föddes hos oss och har alltid haft turen att vara älskad och ompysslad, medans lilla Alice kunde ha gått ett grymt öde tillmötes när hon och hennes syskon blev dumpade i skogen i Brottby som en liten kattunge på ynka 9 veckor.

Alice är idag trygg hemma hos oss och hennes två systrar har ett underbart hem i Västerås där de får all den kärlek och omvårdnad man kan önska sig.

Alla mina katter har fått en andra chans till ett bra liv och jag kommer göra allt i min makt att se till att de får njuta av livet så länge som möjligt. <3

 Tur att vi inte har satt upp ett hänglås till hönsgården, då hade jag nog inte lyckats ta mig in till dom alls.

Vinterlandskap är så vackert, det ser så rent och fridfullt ut, ljuden dämpas och luften är ren och klar.

Tredje dagen med snö, och inte ett endaste avtryck från hönsen i gården,

men de älskar att sitta i dörröppningen och kika ut.

Nu har det snart gått tre veckor sedan min operation och äntligen känns det som att det vänt åt det bättre hållet, orken har börjat komma tillbaka, rörligheten ökar och jag behöver inte alls äta så mycket smärtstillande.

Men om kvällarna gör det rätt ont fortfarande, men det känns helt okej att det gör lite ont om kvällen bara jag kan göra något under dagarna annat än att ligga i sängen eller soffan.. det är aldeles för tråkigt för min ADHD-hjärna.

Inte mycket blir gjort ännu, har ju varit tvungen att anpassa allt jag gör efter en opererad mage som ännu inte läkt helt, men har hittat olika sätt att underlätta som en stadig stol parkerad framför tvättmaskinen och torktumlaren, en pall på rätt ställe, en soppkvast med skyffel så jag kan hålla efter golvet trotts att jag inte orkar dra runt dammsugaren, sen tar allt typ fem gånger så lång tid som normalt men det kan jag leva med. ;)

Jag längtar tills jag vågar ge mig ut på vägarna och köra igen, men det vågar jag inte ännu, känns inte tryggt för vare sig mig eller medtrafikanter just nu så jag sitter liksom lite fast här hemma ett tag till.

Skulle såklart kunna ta bussen, men orkar inte gå allt för långa sträckor än och ogillar enormt mycket att åka kommunalt, mycket för att jag inte gillar att åka med andra människor så nära inpå mig... är nog min asperger som bråkar här, ett av många skäl att jag skaffade körkort.

En Brud Orkidé i en vas med vatten

Jag älskar att läsa på om nya saker och sidor på Facebook kan innehålla så mycket roliga och spännande idéer, som att orkidér bäst trivs i vatten och inte i bark eller mossa... måste ju testas, så maken fick hämta hem Svärmors krassligaste orkidee som får leka försökskanin, med lite tur kommer den ta sig och börja blomma inom ett par veckor. *håller tummarna*

Hoppas det inte gör något Tarja att jag lånade en blomma av dig?

Men med lite tur får du tillbaka en pigg och blommande orkide senare i vinter/vår. <3

Vilken Fredag det här blev, natten bestod av väldigt lite sömn när Johan jobbade och båda barnen drömde mardrömmar omvartannat och tillslut halvsov jag brevid Prinsessan med hennes hand i min för att hon skulle kunna sova.

Vid 03:20 såg jag till att båda barnen somnade om i sina egna sängar och sen kunde jag knappt sova alls förrens maken skickade ett sms om att han var på väg hem, då var klockan 05:15, sen kunde jag inte sovmna om förrens jag hörde honom komma in genom dörren.

Johan somnade i soffan och bara någon halvtimma senare ringde klockan och jag började ta itu med morgonrutinerna, men snart fick han vakna och hjälpa till så barnen skulle ha en chans att komma i tid till skolan, efter att ha kört dit dom kom han hem och somnade om stackarn.

Mitt på dagen åkte vi till Norrtälje där jag hade en rabattcheck på Lindex, som gällde mellan 12:00- stängning.

Men jag vet inte om det var magen som gjorde ont eller vad.. men vi köpte typ ingenting. :/

Men efter en snabb lunch och en tur till Biltema och Elgiganten (kikar på ev julklappar åt barnen) så var jag helt slut och ville bara åka hem, så stod vi där vid bilen och Johan blev lite nyfiken på en butik som vi aldrig gått in i förut, Lager 157.

Med lite övertalning gick jag med på att gå med in och åtminstonde titta lite och ut kom vi en timma senare med en kasse full av kläder, magont som hette duga och varsit stort leende! :)

Fyndade massor åt både mig, maken och Jennifer, jag klarade inte av att gå runt och titta på allt, men vi får komma tillbaka en annan gång när jag orkar kolla lite mer för det fanns mycket kvar att titta på därinne. ;)

Sen hämtade vi barnen och åkte hem, nu har jag inte gjort något mer än att stänga till om hönsen med hjälp av barnen, nu blir det att ligga i soffan någon timma till innan vi däckar i sängen hela familjen.

Som ni vet så har fågelinfluensan nått Sverige och nu råder skyddsnivå 2 i hela landet.
Men reglerna kring nivå 2 är något luddiga på Jordbruksverkets hemsida, ni förstår har man fjäderfä SKA dessa hållas instängda, men samtidigt om du har hobbyflock kan dessa hållas i en inätad rastgård bara de inte får direkt kontakt med andra vilda fåglar, luddigt värre i en del SKA de hållas inne och i en annan får de gå i sin rastgård men såklart fortfarande inte lösa i trädgården.

För säkerhets skull ringde jag till Jordbruksverket och frågade vad som gällde egentligen och till svar fick jag veta att jag får ha mina höns ute i rastgården men att de måste få mat och vatten inne under tak vilket de såklart får, då de är Hobbyhöns och vi varken säljer ägg eller kött.
Nu är mina fåglar jätteglada och får komma ut i sin lilla rastgård varje dag, men på mig ligger nu ett stort ansvar i att kolla om skyddsnivån i Sverige höjs för då får de inte gå ut alls förren till våren då skyddsnivån kommer sänkas igen.

Har man lovat så har man...

När min son låg i min famn i väntan på en läkare på Akuten nu i November så bad han mig om en sak... han ville att vi, när han blev frisk, skulle gå ner och äta på Pizzerian tillsammans, något jag såklart lovade.

Veckorna gick och det vart mycket sjukdomar och mitt löfte föll i glömska, av mig.. men inte min son. ;)

Och när jag låg på sjukhuset började han smått fråga sin pappa när vi skulle äta på Pizzerian, men tyvärr var det inte läge med nyopererad mamma så veckorna har gått utan att mitt löfte till honom har kunnat genomföras.
Men idag blir det av och vi ska åka till Pizzerian och äta middagen där och mitt löfte till min fina pojke ska hållas, gissa om någon är glad! ;)

Sen blir det en knasig kväll då pappa ska jobba kväll/natt och jag blir ensam med barnen men de är stora nog att kunna lägga sig själva så jag håller tummarna för att allt går vägen, då jag inte vill gå uppför våran trappa.

Nu ska jag ta det lungt och vila tills familjen kommer hem så jag orkar med dagens lilla utflykt, och bara ligga här i soffan och kela med Vincent. :)

Solnedgång i Edsbro

Nu var det en tid sedan jag skrev något här, men samtidigt har det hänt mycket som tagit enormt på mina krafter och det är den operationen jag genomgick den 22 November, då jag opererade bort min livmoder.

Operationen gick bra och det som tog mest tid var nog all ärrvävnad samt att min livmoder samt urinblåsa var sammanväxta, nu är dock livmodern helt väck och med lite tur och mycket läkning så ska jag slippa ha så ont av Endometrioserna hädanefter. *håller tummarna hårt*

Jag fick komma hem efter fyra dagar på sjukhuset och sen följde en jobbig vecka hemma med att bara stå ut med all smärta efter operationen.

Nu har det gått snart två veckor och än  är jag långt ifrån smärtfri, och jag gör inte mycket alls om dagarna mestadels sover jag faktiskt, men nu kan jag när medicinerna hunnit börja verka i alla fall gå lite här hemma och det utan stöd, så framsteg sker sakteliga.
 

Jag är sjukskriven för att läka magen i en månad, dvs fram till Jul ungefär, sedan hoppas jag på att kunna röra mig utan större besvär. Men för att bli helt återställd tar det 2-3 månader, tyvärr.

Min tanke just nu är att jag är glad att jag inte visste hur ont det skulle göra efteråt, då hade jag nog inte vågat göra operationen alls.. men nu när den är gjord hoppas jag på att den ska hjälpa och läkaren litar jag på till 100%, hon är verkligen toppen och fick även beröm av några av sköterskorna på sjukhuset för att hon tänkte till ett par extra varv och testade tre olika medicineringar på mig tills jag slapp må illa av medicinerna innan jag åkte hem.

Johan sliter som ett djur och sköter hand om mig, jobb, barn, katter, höns, handling, matlagning, tvätt osv varje dag.
Jag har hjälpt till efter förmåga nu när jag börjat kunna röra mig mera, men jag hade inte klarat detta utan min underbara make, han är min hjälte. <3

Aston hälsar till Er alla! :)

Vincent
 

I Måndags hade jag tid till veterinären för att vaccinera Alice och Aston, jag åker till en veterinär i Vallentuna, inte för att det är nära eller billigare, utan för att jag litar på just denna veterinär och därför gör mig besväret att åka just dit.
Båda katterna fick sina sprutor och sen kikade veterinären igenom katterna och gav mig beröm för hur bra skick jag håller alla mina katter i, trots att alla äter samma foder osv så mår alla katterna bra och är alla i bra skick och såklart är alla fullt hanterbara och tama och bråkar inte ens när de får spruta, vägs eller känns igenom.

Aston (3år) fick högsta betyg för muskelatur och allmänt mående, vilken glädje!
Det har tagit honom ett par år att få en bra vikt då han alltid har varit lite mager, men nu med lite extra mat specifikt till honom förutom det vanliga fodret har han äntligen lagt på sig det där sista och är nu i tipp topp kondition! *stolt matte*

Alice (1,5år) fick bra betyg, vilket var skönt då hon när vi hittade henne hade jättemycket mask och fick genomgå avmaskningar i flera omgångar tills all mask försvann.

Magen var också extra känslig och hon fick äta allergifoder innan hon fick övergå till fodret Olga skulle äta vilket tyvärr gjorde att hon istället gick upp i vikt. Nu äter alla katterna ett magrare foder sedan Augusti och även om hon är lite överviktig om magen så är hon annars i ett bra skick och frisk. :)
(Nu passade vi på att kolla vikten, så får vi se om vi kan få bort det där lilla extra hon har om midjan till nästa gång om ett år) ;)

Pälsen har dragit iväg de senaste veckorna.. hon kommer säkert bli lika fluffig som Olga var innan pälsen slutat växa, ska bli spännande att se hur hon ser ut när hon vuxit klart. :)

Vincent var inte med denna tur till veterinären, och det uppskattade han nog. ;)

Men han hade ett eget äventyr häromkvällen, då vi missat ena grinden i kattgården öppen så kom han inte in när vi ropade på kvällen och då han ibland väljer att sova ute så tänkte vi inte närmre på det till en början.

Men på morgonen började jag bli orolig och gick ut och letade efter honom, men med grinden öppen var det lätt att räkna ut varför han inte kom... nu var det länge sedan han smet hemifrån men när han gjort det tidigare brukar han vara borta i snitt tre dygn, så mina förhoppningar om att han skulle komma hem samma dag var små.

Men när jag stod där ute tänkte jag på hur tam och kelig han blivit de senaste månaderna så jag tog ett lugnande andetag och sen ropade jag så som jag ropar på honom för att vi ska kela i soffan...
Jag ropade om och om igen och sedan väntade jag... och då hörde jag hans svarsrop, ett mjukt jamande som kom närmre och där var han, kikandes in genom dörren till rastgården och sen kom han lunkande fram och strök sig mot mitt ben...
Min fina rara Vincent kom när jag ropade på honom, han är inte undvikande, han gömde sig inte och höll inte avståndet.. han kom lungt fram och strök sig mot mig och gick sedan villigt in i huset och hoppade upp i sin bädd och där lade han sig lungt och vilade ut sig efter nattens äventyr. <3

Jacob älskar sin nya mössa! :)

Förra veckan när vi var i Mörby Centrum så kollade vi runt bland barnkläderna för att hitta en ny mössa samt ett par nya vantar till Jacob, några passande vantar hittade vi aldrig.

Men på Lindex hittade vi massor av nya coola kläder med ugglor på och bland dom låg den här snygga mössan, såklart provade vi den och Jacob fick kolla hur den såg ut i en provhytt... det ska ju inte bara kännas rätt, det ska ju se rätt ut också! ;)

Sen vart det inget snack om saken, vi köpte den direkt, jag tyckte priset var helt okej på 119Kr och vi hade tur nog att jag hade en intjänad rabatt på 75Kr också. :)

Ubåten

Jacob och jag har pysslat lite tillsammans till och från under veckan som har varit, han ville hitta på något kul med en tom hushållsrulle och då kom jag på att vi kunde göra en ubåt! ;)

Så här gjorde vi:

1. Vi tog en tom hushållsrulle som fick bli stommen på båten, sen klippte av lite på en tom toa-rulle och den formade vi som vi ville ha den innan vi tejpade fast "toppen" där den skulle vara.

2. Vi knögglade ihop en boll av tidningspapper som vi tejpade fast i "fören" och så vek vi in i aktern och tejpade allt noga.

3. Sen blandade jag lite lim med vatten och sen rev Jacob sönder en tidning i småbitar.

4. Vi hällde blandningen av lim och vatten i en papperstallrik och sen var det bara att doppa pappersbitarna och sen pensla på dom på båten, det ska täcka hela båten och sen torka något dygn.

5. Sen hade vi ingen riktigt bra täckande färg så vi tog det vi hade, vilket var vattenfärg, och så målade Jacob båten precis så som han ville ha den. :)

6. När det torkat (yttligare någon dag senare) så målade jag dit lite detaljer som fönster osv, och sen målade vi lite med krita, och nu är båten klar!

Jacob tycker den blev jättecool, och häftigare blir det när jag fått in en tråd och hängt upp den i hans rum!

Fören av båten måste såklart ha ett fönster så dom inne i båten kan se ut. :)

Jennifer vill såklart också ha en ubåt, men jag har en annan rolig idé för hennes projekt vilket inkluderar ballonger...

Blåmes

Hejsan

Den här helgen vart inte riktigt som jag hade planerat den, idag skulle jag ha träffat min bästa kompis och bara haft lite tjejmys och få snacka ikapp oss lite, imorgon skulle jag ha åkt till Morfar för att fira Fars Dag.. men så kan det bli ibland.

Igår vart inte Prinsen bättre mer än att han svarade på Alvedonen och febern sjönk men 5,5 timmar senare var febern hög igen och han mådde inget vidare bra och det gick inte att få i honom mat men dricka fick han i sig så han blev aldrig uttorkad.

Jag försökte ringa kliniken som gjorde operationen i Onsdags, men kliniken var stängd på Fredagar och på pappret stod det att man skulle ringa sin läkare.. men dom hade glömt att fylla i något nummer! :/

Så tredje alternativet blev att ringa 1177 och rådfråga, svaret blev direkt att det inte är normalt att bli så sjuk efter en operation och att jag bör uppsöka Karolinska Sjukhusets Barnakut så dom fick titta igenom honom.

Så ringde underbaraste barnvakten Thuija som ställde upp trots att de tvar Fredag kväll, (Johan var på Kickoff med jobbet så han var på Södra sidan av stan), hon kom hit och tog hand om Prinsessan som fick lite Fredagsmys och sedan sova i sin egen säng. Tusen tack Thuija! <3

Sen stoppade jag in Jacob i bilen och åkte till Karolinska där vi blev väl mottagna, sköterskorna i receptionen ringde och rådfrågade Öron-, näsa-, halskliniken som hade en jour och de tyckte vi skulle stanna på Akuten så vi skrevs in, när vi kom var det rätt så lite barn där men de kommande timmarna fylldes Akuten på snabbt med sjuka barn.

Vi fick veta direkt att vi inte skulle få vänta så länge och det löftet höll dom, cirka två timmar senare fick vi komma in och träffa en doktor som kollade igenom Jacob.

Med tanke på att han förra veckan var inlagd på grund av Körtelbuk så kollade de även igenom magen, sen ringde doktorn till Öron-, näsa-, halskliniken och rådfrågade en läkare där vad som vore rätt behandling, svaret blev att de misstänker att detta var en postoperativ inflammation som han fått och vi fick Kåvepenin utskrivet på Recept och en tablett att ge direkt på plats.

Om han blir sämre ska vi såklart åka in igen, men idag har febern gått ner och han har just börjat äta liiiite mat, så nu hoppas vi att han blir frisk snart igen, men på Måndag ska jag ringa och ta ett snack med Kliniken där han opererades.

Talgoxe